SYSTEM 80
S70 var inget bra system för de tre storstäderna. Dålig räckvidd i den täta stadsmiljön och störningar från olika källor gav
problem. Polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö provade därför lite olika lösningar.
I Stockholm användes några frekvenser på 168 MHz för trafik in/ut. I Göteborg användes ett system med tre duplexkanaler 167/159 MHz i stället för den enklare versionen i Stockholm.
I Malmöområdet testades sedan mitten av 70-talet ett personradiosystem med datorunderstöd och tre kanaler, som
dessutom hade fyra extra mottagningsplatser. Ett för tiden mycket modernt system, troligen ett av de absolut första
radiosystemen med processorstyrning. Datorn som då användes var en PDP11 med mjukvara skriven i Basic.
Systemet medgav bl.a. identifiering för operatören av anropande patrull och framförallt identifiering av enskilda larmanrop.
Detta var en stor förbätting med hänsyn till den enskilde polismannens säkerhet.
Personradiosystemet låg inom det kommande S80 frekvensområdet 380/410 MHz.
Ur personradiosystemet föddes idéer om hur man skulle gå vidare mot ett helt nytt system.
Detta kom att benämnas System 80, förkortat S80.
********************************************************************************************************************
S80 finns nu i drift!
Uppsatt med en reservbas, som även fungerar i relädrift
Du kan se mer under valet Bild & Video ovan.
********************************************************************************************************************
Utveckling och funktioner i korthet
1981 påbörjade Ericsson radio tillsammans med Rikspolisstyrelsen och polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö
utvecklingen av System 80. Det byggde på en radioväxel MTX80, med tillhörande minidator (Eclipse), färgbildsterminaler,
tangentbord och skrivare för operatörerna i polisens ledningscentral på respektvie ort.
Till radioväxeln anslöts ett antal fasta sändare och mottagare, Ericsson F705. För att bästa möjliga radioförbindelse
skulle erhållas var systemet försett med s.k. diversitet. Det innebar att den mottagarplats valdes som för tillfället hade
den starkaste radiosignalen.
För den enskilde polismannen på fältet fanns den bärbara radiostationen P-305 Maxicom. Polisfordon utrustades med
fordonsstationen C-605 Maxicom.
Radiosystem 80 arbetade med automatiskt kanalval i frekvensbandet 380/410 MHz i semiduplex trafik och var förberett
och delvis försett med krypteringsutrustning.
Systemet arbetade med tonselektiv, CCIR anrop och var uppbyggt så att det anslöt till polisens organisation både
linjemässigt och tvärorganisatoriskt, det senare genom att de mobila radiostationerna C-605 och P-305 kunde
fjärrprogrammeras med en tillfällig anropskod. Det fanns även möjlighet att överföra en tvåsiffrig kod från eller till
ledningscentralen, vilket bl.a. utnyttjades för att automatiskt anmäla när en radiostation startades upp. På så sätt
uppdaterades de statusskärmar som upplyste ledningscentralens operatörer om vilka polisiära styrkor de disponerade
vid varje enskilt tillfälle.
I radioväxeln fanns en integrerad linjetagarfunktion till vilken polisens telefonväxel, såväl som speciella direkttelefoner och
SOSABs (90000) telefonlinjer var anslutna. Detta gjorde det möjligt för den enskilde polismannen att direkt från sin egen
radiostation, C-605 eller P-305, ringa de telefoner som var anslutna i växeln.
I Stockholm fanns 15 radiokanaler, Göteborg 13, Malmö 11.
Radiosystemet gav även möjlighet att skapa olika områden och insatsgrupper vid behov.
Efter flera års inkörningsproblem (inte helt olikt det som senare drabbade Rakel) blev S80 riktigt bra, och var normen för
kravställning om hur ett nytt digitalt system skulle bete sig.
Systemet sattes i operativ drift 1984.
Film om S80
Här finns en både underhållande och informativ film från 1983 som beskriver systemet och dess funktioner
Ett ljudklipp från 1998 - S80 i Malmö
Nedan texter är från en detaljerad beskrivning av System 80.
Man kan tydligt se att System 80 även blev basen för kraven i den kommande utvecklingen och funktionerna i System 70M
RPS Radiosystem 80 - Systemuppbyggnad i detalj
RPS System 80 är ett kommunikationsradiosystem avsett för polisorganisationen i de tre storstäderna Stockholm,Göteborg och Malmö.
Varje nät betjänas från en ledningscentral (LC). Antalet operatörer är anpassat till polisdistriktets storlek,
arbetsbelastning och trafikvolym.
Polisdistrikt Antal operatörer
Stockholm 17
Göteborg 8
Malmö 7
I systemet ingår tre typer av mobila radiostationer, mobilstation C605, fordonsmonterad, och två som är personburna,
handstation P305 och handstation P305-special.
Radiosystem 80 arbetar med automatiskt radiokanalval och mobila enheter i nätet anropas med selektiva anrop.
I andra riktningen från mobilstation till LC, sänder mobilstationen alltid sin identitetskod, då systemet håller rätt på vilka
mobila enheter som ingår i ett samtal. Sekvenstonssignalering enligt CCIRs rekommendationer används mellan
mobiler och central.
All radio- och telefontrafik förmedlas via en datorstyrd radioväxel. Radiotrafik mellan mobila radiostationer går
också genom radioväxeln.
Operatörsplatserna i ledningscentralen är försedda med färgterminaler på vilka trafiksituationen i nätet presenteras.
Kommunikationen mellan operatörer och radioväxeln styrs av en minidator, typ Data General Eclipse S140 till vilken
operatörernas manöverutrustningar är anslutna.
Polisdistrikt Antal radiokanaler
Stockholm 15
Göteborg 13
Malmö 11
Radiosystem 80 arbetar på 450MHz-bandet. Mobilstationerna i nätet arbetar i semiduplex, varför varje radiokanal
erfordrar två frekvenser, en frekvens f1 för riktning LC-Mobil (SÄNDNING) och en annan frekvens f2 för riktning
Mobil-LC (MOTTAGNING). Talstyrning sker med taltangenten (S/M).
Systemets utformning medger kommunikation mellan mobila radiostationer inom praktiskt taget hela polisdistriktet då
inkommande trafik från en mobilstation återutsänds (relätrafik) till den andra mobilen över nätets bassändare.
Basstationsplatserna för sändare och mottagare är geografiskt skilda åt. För bassändarna gäller att varje radiokanal
har en fast sändare. I respektive polisdistrikt finns dock flera basstationsplatser för sändare.
För att få god radiotäckning av polisdistriktet från mobilstationer, speciellt från handstation till ledningscentral,
används ett antal väl utspridda mottagarplatser för varje radiokanal. Vid etabliering av ett samtal väljer systemet den av
mottagarna som har bäst signalstyrka. Valet sker kontinuerligt under samtalets gång så att om signalstyrkan försämras
kopplar systemet över till annan mottagare med bättre signal d.v.s. systemet har DIVERSITET.
Polisdistrikt Antal stationsplatser
Sändare Mottagare
Stockholm 3 7
Göteborg 3 8
Malmö 3 8
För att förhindra avlyssning av systemet kan kryptoutrustning kopplas in. Detta är möjligt både mot mobilstation
C605 och handstation P305 special. En radiokanal är bestyckad för kryptotrafik.
Radiosystem 80 har också en dataförbindelse till RPS huvuddator (Univac).
I händelse av att Radiosystem 80 faller ur finns ett reservradiosystem som består av mobilstationer C605 utrustade
med 100W slutsteg. Manövermöjlighet finns från upp till fyra operatörsplatser per reservstation. Telefontrafik flyttas
vid dessa tillfällen över till det äldre linjetagarsystemet.
Det finns även redundans i spänningsförsörjningen. Då utrustningen är mycket känslig för störningar i spännings-
försörjningen finns förutom dieselgeneratorer även batteribackup (bestånde av 165 st 1,5 volt 30Ah batterier
med växelriktare), som skyddar för kortare avbrott samt den tid som behövs för start av dieselaggregat.
Kommunikationsmöjligheter
Följande användare är anslutna i Radiosystem 80- Huvudoperatör i Ledningscentralen (LC)
- Operatörer i Ledningscentralen
- Mobilradioabonnenter (MR-abonnenter)
- Telefonanslutna abonnenter
- Annat radiosystem
- Annat datorsystem
Telefonanslutningarna är av tre slag:
- polishusets egen PABX som i sin tur kan nå det publika telenätet
- linjer till det publika telefonnätet
- direkttelefonlinjer
Radiotrafiken i nätet sker med semiduplex och systemet arbetar med automatiskt kanalval. Vid anrop mellan mobila
enheter och olika abonnenter i nätet utväxlas ett meddelande med upp till elva (11) sekvenstoner beroende på typ av anrop.
För att minska beläggningen på radiokanalerna finns möjlighet till dubbelriktad överföring av numerisk information.
(status 2 siffror) mellan centralen och mobila enheter.
Talförbindelser
Anrop från operatör i LC till mobil enhet utgörs av selektiva tonanrop i form av individanrop och olika typer av
gruppanrop. Från mobil enhet kan LC, annan mobil enhet eller olika grupper av mobila enheter anropas.
För telefonanslutna abonnenter gäller att alla anrop görs till operatörer i LC. Operatör i LC kan sedan, om så erfordras,
göra individ- eller gruppanrop till mobila stationer och koppla ihop telefonabonnent med mobil grupp eller individ.
Mobil station kan själv koppla ut sig till telefonanknytning i egen PABX medan övriga telefonuppkopplingar måste
utföras med hjälp av LC-operatör.
TRAFIKFALL TYP AV ANROP
LC till Mobil Individanrop, olika typer av gruppanrop
Mobil till LC Normal-, Fråge-, Ilanrop, Larmanrop
Mobil till Mobil Individanrop, olika typer av gruppanrop
LC till Telefon Normalt nummerval
Mobil till telefon Normalt nummerval
i egen PABX
Telefon till LC Dirigeras alltid till operatör i LC
Telefon till Mobil Kopplas upp av operatör i LC
Mobil till Telefon Kopplas upp av operatör i LC
utanför egen PABX
Mellan LC och mobil enhet finns möjlighet till överföring av numerisk information
TRAFIKFALL TYP AV ÖVERFÖRING
LC-Mobil Bilda insatsgrupp. Återställ insatsgrupp. Tvåsiffrigt
datameddelande för presentation på mobil display.
Mobil-LC Statusöverföring, två siffror. Förbindelseprov.
Områdesändring, en siffra
Det äldre radiosystemet, System 70, kommer att användas inom respektive polisdistrikt, speciellt vid samordnade
aktioner med angränsande polisdistrikt. Dessutom finns möjlighet att återutsända vissa samtalstyper inom
radiosystem 80 över system 70.
Radiosystem 80 har en serieöverföring i full duplex av data mellan operatörsdator (Eclipse S140) och RPS
huvuddator (Univac). Data överförs asynkront. Anslutningen utnyttjas för att överföra mobila enheters statusinformation
till RPS huvuddator.
LEDNINGSCENTRAL
Den operativa verksamheten i polisdistriktet leds och övervakas från Ledningscentralen (LC). Radiosystem 80 är
uppbyggt så att betjäningen av radiosystemet enkelt kan förändras genom att öka eller minska antalet operatörer.
In- respektive utloggning av en operatör sker med ett enkelt kommando, inmatat från respektive tangentbord.
Utformningen av ledningscentralens lokaler skiljer sig mellan de olika polisdistrikten men genomgående gäller att
operativa och tekniska utrymmen är skilda åt. Central utrustning för de olika tekniska delsystemen är samlade i ett
apparatrum. Från apparatrummet är ett ledningsnät förlagt ut till presentationsutrustningar och manöverorgan som
är placerade i operativa utrymmet.
I LC ingår utöver Radiosystem 80 ett antal andra tekniska delsystem som betjänas av operatörerna.
- Bildskärmsterminaler anslutna till RPS huvuddator
- Trafikövervakningssystem
- Styrsystem för trafiksignaler
- Larmmottagningsutrustningar
- Presentationsutrustningar
o.s.v.
Operatörsplats
Två typer av operatörsfunktioner finns i LC
- Operatör (OP) för trafikavveckling av radio och telefonsamtal.
- Huvudoperatör (HOP) med ansvar för den operativa ledningen av all trafikavveckling.
Operatörerna är utrustade med:
- Färgbildskärm med tangentbord, Ericsson Semigraf.
- Mikrofon, lågtalare för radiokommunikation
- Diavoxtelefon för telefonsamtal
- Högtalare för radiotrafik
- Medhörningshögtalare
- Anslutningsmöjlighet för headset
- Anslutningsmöjlighet av fotpedal för omkoppling mellan sändning/mottagning (S/M-omkoppling)
Vid vissa operatörsplatser ingår manöverpanel för reservradiosystemet.
I centralen fungerar en eller två av operatörsplatserna som Huvudoperatörsplatser. Huvudoperatören har samma
utrustning som en operatör plus Alfanumeriskt Semigraftangentbord.
HOP använder tangentbordet för inmatningar av viss styrinformation till systemet. Förändringar som huvudoperatören
gör loggas på en skrivare placerad i centralen.
Operatörsplats
Huvudoperatörsplats
Tangentbord Radiosystem 80
Tangentbordet består av tre tangentgrupper, kommando-, siffer-, och verkställningsgrupp samt KRYPTO- och TAL-tangent.
Tryckning på någon kommandotangent, eventuellt i kombination med siffertangenter, avslutas alltid med tangenten verkställ.
En lampindikering visar att sändning pågår när taltangenten intrycks, övriga två lampor visar manuell respektive automatisk inkloppling av kryptofunktionen. Dessutom finns två volymrattar för inställning av ljudnivå och akustisk anropsindikering.
Då någon tangent trycks, visas på rad KOMMANDO på operatörens bildskärm, vilken tangent som tryckts.
RADIOVÄXEL
Radiosystem 80 är uppbyggt kring en datorstyrd radioväxel. Växeln förmedlar all radio- och telefontrafik mellan
ledningscentralen och de mobila radiostationerna. Radiotrafiken mellan mobila radiostationer kopplas också via
radioväxeln. Den centrala delen inom Radiosystem 80 är radioväxeln, MTX80. Radioväxeln består av tre delsystem.
OPS - OPerator Subsystem
I detta delsystem ingår en dator OPerator Processor, OPP, med programvara för kommunikation med systemets
operatörer, delsystem RSX samt RPS Huvuddator.
RXS - Radio eXchange Subsystem
Delsystemet omfattar väljaren som kopplar ihop de olika abonnenterna samt funktioner för för anslutning till
delsystemen OPS, och RSC samt till telefonanslutningar.
RCS - Radio Control Subsystem
Delsystemet består av en central del i LC samt delar som är utlokaliserade till basstationsplatserna. Den centrala delen
utgör anpassning mellan växeln och basstationslinjerna. I den centrala delen finns även funktioner för datakommunikation
med basstationerna, diversitetsval och kryptering. De utlokaliserade delarna omfattar funktioner för datakommunikation
med växeln, funktioner för att manövrera sändare och mottagare, etc.
Delsystemen är i sin tur uppbyggda av olika funktionsblock vilka innehåller programvara och/eller maskinvara.
I samtliga delsystem ingår drift och underhållsfunktioner.
Operator Subsystem - OPS
Delsystemet omfattar funktionsblocken:
- OP-hantering
- HOP-hantering
- FEL-hantering
- Växelkommunikation
- Statistik
- RPS LC-kommunikation
- OPI Operator Interface
Radio Exchange Subsystem - RXS
Delsystemet omfattar funktionsblocken:
- TH Traffic Handler
- TMS Time Multiplexed Switch
- TXI Telephone Exchange Interface
- TS Tone Sender
- AL Alarm Handler
- BS Blocking and State Readout
- STF Switch Test Functions
- LTF Loop Test Functions
- IPC Interprocessor Communication
- RS Restart administration
- RM Regional Processor Maintenance
- ER Error Functions
- RPC Regional Processor Configuration
- S70 System 70
Radio Control Subsystem - RCS
- CALL
- CONFIG
- STATUS
- FAULT
- BSA
Systemuppbyggnad maskinvara
Radioväxeln är uppbyggd kring två huvuddatorer
- Operator Processor, OPP (operatörsdator)
- Central Processor, CP (centraldator)
Som operatörsdator (OPP) används en dator av typ Data General Eclipse S/140. Datorn är dubblerad av
tillförlitlighetsskäl, en ordinarie och en stand by.
I centraldatorn (CP) används Ericsson APN 167. Även denna dator är dubblerad, en ordinarie och en stand by.
Under denna huvudprocessornivå finns ett antal regionala processorer (RP) med ett antal utgångar för anslutning till
processorer på lägre nivå. RP är en typ av "en-korts dator" uppbyggd kring mikroprocessor 6809.
Slutligen finns ännu en lägre processornivå
- Radiokommunikationsprocessor, RIO
- Mottagar/Sändarprocessor, RTC
- Telefonprocessor, TEU
RIO och RTC svarar för kommunikation mellan basstationsplatser och växel.
RIO är placerade vid växeln och RTC ute på basstationsplatserna.
Själva väljaren är uppbyggd kring en tidsmultiplexad buss, TDB, där tal och manöversignaler kopplas i digital form
mellan mobiler-, operatörer- och telefonabonnenter. Av tillförlitlighetsskäl är väljaren dubblerad.
Väljarens anpassning mot operatörer, telefonförbindelser och radioförbindelser utgörs av enheterna
- OPB, anpassning till operatörsplatser
- TEU, anpassning till telefonlinje
- RIO, anpassning till basstationer
Datakommunikation
Systemets hierarkiska uppbyggnad framgår nedan
Kommunikationen mellan OPP och CP utgörs av en dubbelriktad serieöverföring, med ASCII-protokoll.
Kommunikationen mellan centralprocessorn och de regionala processorerna RP sker i ett stjärnformigt dubbelriktat nät
med asynkron serieöverföring av ett binärprotokoll.
Enheterna som styrs av de olika regionalprocessorerna TEU, DSU samt RIO är anslutna till respektive RP:s buss, d.v.s.
styrdata överförs i parallell form.
Datakommunikation mellan kommunikationsprocessorerna RIO och på basstationsplatsen placerade
sändar/mottagarprocessorer RTC utgörs av en dubbelriktad serieöverföring på samma 2-trådsförbindelse som används
för talsignalen.
Operatörsdator
All kommunikation med systemets operatörer sköts av OPP.
Varje dator har två kommunikationsmultiplexorer med 16 asynkrona linjeutgångar. En omkopplare ingår med vars hjälp
man kan koppla om yttre enheter mellan de båda datorerna.
Som yttre enheter är anslutna:
- Operatörernas färgbildskärmar och tangentbord
- Loggskrivare
- Centraldator, CP
- RPS huvuddator
Till varje dator anslutna:
- Systemkonsol
- Diskettenhet
- Skivminne
Centraldator
Centraldatorn är ansluten via linjeutgångar mot operatörsdatorn OPP och regionala processorer RP
Regionalprocessor, telefon
En regionalprocessor styr fem stycken TEU kort som vardera innehåller kretsar för två telefonförbindelser, d.v.s. en RP
styr tio förbindelser
Regionalprocessor, radiokanal
Varje RP kontrollerar en radiokanal. En regional processor styr max fem stycken RIO-processorer.
Till varje RIO-processor kan max fyra RTC anslutas.
Regionalprocessor, väljare
Regionalprocessorn styr genom DSU-korten samtliga talvägar som kopplas upp i systemet.
Stativuppbyggnad
Stativuppbyggnad Stockholm LC
Tillförlitlighet, övervakning
Genom växeln passerar alla samtal. Ett enstaka komponentfel kan därför inte tillåtas sätta hela växeln ur funktion.
Detta undviks på följande sätt:
- Operatörsdatorn, centraldatorn och väljaren är dubblerade.
- Systemet är uppdelat i enheter som var för sig endast handhar delar av trafiken.
- Styrning av de olika enheterna i systemet sker via separata vägar, en väg per enhet.
Huvuddelen av växeln och dess förbindelsevägar funktionskontrolleras regelbundet. Övervakning sker genom:
- Övervakning inom varje processor.
- Övervakning av kommunikationen mellan OPP och CP.
- Övervakning av väljaren genom automatisk rutinprovning.
Felövervakningen syftar till att dels upptäcka fel, dels att lokalisera felen så bra som möjligt samt att presentera
felutskrifter som är så självförklarande som möjligt.
På systemkonsolen och loggningsprintern erhålls utskrift av alla fel som upptäcks under drift i radiosystemet.
På HOP:s bildskärm visas en felindikering då operatörsingripande behövs för att åtgärda ett fel.
BASSTATIONSPLATSER
Till en radiokanal är ett antal fasta mottagare och minst en fast sändare anslutna. Basstationsnätet består av ett antal
mottagarplatser/sändarplatser valda så att god radiotäckning erhålls över hela polisdistriktet.
Sändarna är av typ Ericsson F705C. Placering av sändare framgår av tabeller över respektive polisdistrikt.
För att få god radiotäckning från mobila stationer till basmottagare innehåller nätet flera mottagarplatser med
diversitetsval. På varje mottagarplats finns en fast mottagare, Ericsson typ F705 för varje radiokanal.
Se tabell över respektive polisdistrikt.
OBS! Över tid kom både kanalutnyttjande och placeringar att förändras.
Basstationsplats sändare
En sändarplats kan innehålla upp till fem (5) radiokanaler. Varje sändare är ansluten till växeln i ledningscentralen
över fast uppkopplade tvåtrådsförbindelser.
Utrustningen är inbyggd i ett stativ och innehåller följande enheter
- Åskskydd. Skyddar utrustningen mot överspänningar som kommer in via trådförbindelsen.
- LIA. Linjeanpassningsenhet, anpassar trådförbindelsen mot utrustningen.
- RTC. Sändarprocessor som styr sändaren. Vidare ansvarar RTC för övervakning/rapportering av fel till centralen.
- Sändare. Enradiokanalig kristallstyrd sändare med uteffekt 200mW
- Effektsteg. Förstärker HF-signalen från sändaren och lämnar 7W till efterföljande slutsteg.
- Slutsteg. Förstärker HF-signalens uteffekt och lämnar 100W uteffekt till antennen.
- Sändarkombiner. Sammankopplar de olika radiokanalerna då endast en sändarantenn behöver användas.
- Antenn. Stackad dipol fyra eller åtta element alternativt kolinjär antenn
Varje radiokanal har egen strömförsörjningsutrustning med batterireserv. I händelse av strömavbrott på stationsplatsen
förbikopplas slutsteget av ett koaxialrelä för att spara på strömuttaget ur batteriet.
Sändarstativ sett framifrån
Sändarstativ sett bakifrån
Basstationsantenn
Basstationsplats mottagare
En mottagarplats kan innehålla upp till 15 radiokanaler. Varje mottagare är ansluten till växeln i ledningscentralen över
fast uppkopplade tvåtrådsförbindelser.
Utrustningen är inbyggd i två väggskåp och innehåller följande enheter
- Åskskydd. Skyddar utrustningen mot överspänning som kommer in via trådförbindelsen
- LIA. Linjeanpassningsenhet. Anpassar trådförbindelsen mot utrustningen.
- RTC. Mottagarprocessor som styr mottagaren. Vidare svarar RTC för övervakning/rapportering av felsignaler
och fältstyrka till RP via RIO
- Mottagare. Enradiokanalig kristallstyrd mottagare
- Serviceenhet. Innehåller diversitets och krypto anpassningskretsar samt säkringar
- Antennfördelare. Fördelar HF-signalen till samtliga mottagare då stationsplatsen använder gemensam antenn.
- Antenn. Stackad dipol 4 eller 8 element alternativt kolinjär antenn
Varje väggstativ har egen strömförsörjningsutrustning med batterireserv.
VGC = Voltage Control
Krypto Reg = Kryptogenerator
Serv enh = Serviceenhet
TRANSMISSONSSYSTEM
Två typer av signaler överförs mellan växel och basstationsplatserna:
- Klartextsignaler
- Kryptosignaler
Klartextsignaler överförs via förhyrda tvåtrådsförbindelser, en förbindelse för varje radiokanal på respektive stationsplats.
Inkommande förbindelser är försedda med överspänningsskydd.
Kryptosignalerna överförs på separata tvåtrådsförbindelser parallellt med klartextförbindelserna. Kryptoförbindelserna
utgörs av datalinjer med hastigheten 9,6kbit/s. Normalt är endast en radiokanal försedd med krypto.
RADIOSTATIONER
Tre typer av radiostationer ingår i radiosystem 80
- Mobilstation C605
- Handstation P305
- Handstation P305-special
Mobilstation C605 och handstation P305 erbjuder samma trafikmöjligheter men handhavandet skiljer sig något då
handstation P305 kräver fler tryckningar vid uppkoppling av vissa trafikfall. Mobilstationen har också längre räckvidd
då uteffekten är högre och effektivare antenn kan användas. Gemensamt för mobilstationen C605 och handstationen
P305 är att stationerna arbetar med automatiskt kanalval. För handstationen P305-special är antalet trafikfall reducerat.
Mobil kryptotrafik kan ske från handstation P305-special och C605
Stationernas uppbyggnad
Gemensamt för de tre stationstyperna är att kanalfrekvenserna alstras genom digital frekvenssyntes och stationerna
är uppbyggda av tre enheter
- Systemdel
- Radiodel
- Manöverdel
Systemdel
Systemdelen innehåller en mikrodator, programminne, dataminne samt in och utgångar. I handstation P305-special
används en processor med mindre minnesutrymme vilket innebär att stationen är något mera manuell.
Mikroprocessorn har till uppgift att
- styra de funktioner som ska utföras när en knapp trycks in på manöverdelen, eller när ett anrop kommer in till stationen
- sända information till teckenfönstret på panelen
- styra avsökningen av radiokanalerna
- styra den digitala syntesen i frekvensgeneratorn
Schematisk skiss på mikrodatorn med sina olika minnen
Programminne
Stationerna styrs av mikrodatorn med hjälp av de program som finns lagrade i programminnet. Programminnet i
stationerna C605 och P305 är av typ Eprom (Erasable, Programable Read Only Memory) och i P305 special av typ
ROM (Read Only Memory). I programmet är alla systemegenskaper lagrade.
Arbetsminne
Som arbetsminne används RAM (Random Access Memory). Inmatningar från manöverpanelens knappsats skrivs
in i arbetsminnet. Vidare finns även t.ex. senast till LC sända statusinformation lagrat i arbetsminnet.
Kodminne
Till stationerna C605 samt P305 ansluts ett utbytbart kodminne i vilket det sitter ett PROM (Programable Read
Only Memory). I handstationen P305 special sitter kodminnet inne i systemdelen och är därför ej utbytbart på samma sätt.
I kodminnet finns t.ex. uppgifter om stationens anropsnummer, utnyttjade frekvenser och innebörden hos
förprogrammerade knappar.
Radiodel
Radiodelen är uppbyggd av tre block
- sändare
- mottagare
- frekvensgenerator
Radiodelen arbetar i tvåfrekvens simplex. Frekvenskillnaden mellan sändare och mottagare är 30 MHz (duplexavstånd)
Radiodelen styrs av systemdelen. Med digital frekvenssyntes alstras de frekvenser som behövs i sändare och
mottagare. En rad frekvenser alstras med samma kristall. Varje frekvens alstras genom att N x 25 kHz adderas
till kristallens frekvens. N är ett heltal i intervallet 50-190 och 25 kHz är lika med kanalseparationen på 450MHz bandet.
Manöverdel
På manöverdelen matar radiooperatören in sina kommandon vid uppkoppling av olika trafikfall. Knapptryckningarna
skrivs in i arbetsminnet (RAM) varefter mikrodatorn startar upp en programsekvens som utför den operation som
erfordras för t.ex. ett anrop till operatör i LC.
Stationen P305 special innehåller även möjlighet till simplextrafik på en radiokanal (kanal 15) på så sätt att sändarens
frekvens ändras till samma som mottagarfrekvensen.
Mikrodatorn styr också de lampor och sifferindikatorer som finns på manöverdelen och utgör t.ex. kvittering till
radiooperatören på verkställda kommandon.
Batterier
Batterierna till handstationerna är av nickelkadmiumtyp och kan snabbladdas. De byts snabbt och enkelt tack vare
bajonettfattningen. Två typer finns till P305
- 270 mAh
- 750 mAh
Mobilstation C605
I de flesta fall används handmikrotelefon vid radiosamtal men i vissa bilar används istället mikrofon och högtalare.
Handstation P305
Till handstation P305 kan en monofon med antenn anslutas om stationen ska bäras vid midjan.
Handstation P305-special
RESERVTRAFIK
Om ett allvarligt fel skulle uppstå i det ordinarie radiosystemet finns möjlighet att utnyttja ett reservtrafiksystem.
Telefontrafiken till/från operatör i LC sker då över det äldre befintliga linjetagarsystemet
Reservbasstation
Radiokommunikationen förmedlas av reservbasstationer, som basstationer används en variant av
mobilstationen C605.
Sändar- och mottagarfrekvenserna är skiftade jämfört med en normal mobilstation för att frekvensmässigt
passa i nätet som basstation. Reservbasens sändare är kopplad till ett effektsteg på 100W som via en
cirkulator är ansluten till ett duplexfilter.
Radiotäckningen är begränsad vid övergång till reservtrafik. Speciellt gäller detta för riktning handstation
till reservbas då antalet mottagarplatser reduceras från mellan 7-8 stycken till endast en plats.
Varje reservbasstation kan manövreras från upp till fyra olika operatörsplatser. Betjäningen av en reservbas
sker från en Diacom, en C605:s manöverdel har byggts in i en Diavox.
Reservstationerna är i första hand avsedda att användas i öppen trafik på en radiokanal. Normal trafik med
selektiva anrop kan ske i begränsad omfattning. Vid övergång till reservtrafik meddelas ut till mobila
radiostationer vilken radiokanal som ska användas samt om öppen trafik eller selektiv trafik ska gälla.
KRYPTOSYSTEM
För att erhålla hög säkerhet mot oönskad avlyssning av radiotrafiken i nätet ingår i Radiossystem 80 digital
krypteringsutrustning. Säkerhetsnivån vid kryptering av talet är extremt hög då systemet bygger på att talet
digitaliseras, varefter en digital kodnyckel adderas. Denna krypterade signal överförs t.ex. från operatör ut till
mobil enhet vavid samma kodnyckel används i mobilen för att dekryptera signalen. Den då erhållna digitala
signalen omvandlas till en analog signal som matas till mobilens högtalare.
I den motsatta riktningen från mobil till operatör digitaliseras och krypteras signalen i den mobila stationen.
Det krypterade talet sänds till de fasta basmottagarna och vidare på tråd till centralen. I radioväxeln dekrypteras
signalen med samma nyckel som används ute i mobilen. Det digitaliserade talet i klartext omvandlas därefter
till en analog signal och matas vidare till operatörens högtalare.
Som framgår av skissen ovan kommer ett krypterat samtal att vara skyddat mot avlyssning hela sträckan från radioväxeln
i polishusets apparatrum över transmissionssystemet via basradiostationerna ut till den mobila stationen.
Om ett krypterat samtal avlyssnas eller dekrypteras med en felaktig kodnyckel, uppfattas samtalet som brus.
Det är inte ens möjligt att avgöra om det är en paus i samtalet. Denna maskering av samtalets rytm erhålles genom att
ett lågt bakgrundsbrus adderas till samtalet innan kryptering utförs. Detta bakgrundsbrus kvarstår i mottagaränden
efter dekrypteringen men påverkar inte samtalets uppfattbarhet.
Krypterad trafik kan sändas över radiokanal 13 och är möjlig mot följande mobila stationer
- Mobilstation C605
- Handstation P305-special
Mobilstation C605 måste förses med en yttre kryptoenhet medan handstation P305-special har kryptoenheten inbyggd.
Krypto kan användas i följande trafikfall
- Operatör-Mobil i LC
- Mobil-Mobil
- Mobil-Telefon
Vid förbindelse mobil-telefon är talet krypterat mellan mobil och radioväxel medan det är klartext från radioväxel till
telefonapparat.
Systemuppbyggnad
Kryptosystemets uppbyggnad framgår av figuren nedan. I figuren har angivits transmissionsvägen för klartext samt krypto.
Kryptosystemet byggs upp runt två enheter
- Regenerator (REG)
- Kryptoenhet (KRYREG)
Regenerator
Regeneratorer är placerade på respektive basstationsplats och används för regenerering och omkodning för anpassning
av signalen till modem.
Modem
9,6kbits modem används för överföring av kryptosignalen över normal tvåtrådsförbindelse.
Kryptoenhet
Kryptosignalen regenereras och dekrypteras samt sänds vidare i två former, som digital Duo-Binär-kodad
(DB-kodad) klartext över relävägen samt som analog klartext till operatör/telefon (klartextvägen).
Kryptoenheterna är placerade i växeln.
Kodnyckel
Mobil enhet kan lagra en kodnyckel åt gången.
Kodnyckeln kan ändras med en speciell enhet, nyckelprogrammerare.
Enheten används då kodnyckeln ska ändras i mobil enhet eller i radioväxeln.
FREKVENSER
Då prov för RAKEL började komma nära så fick den befintliga frekvensplanen modifieras.
Nedan ses tabeller över den gamla frekvensplanen såväl som den nyare.
Angivelsen för RX/TX nedan avser Mobil/Bärbar radiokonfiguration i MHz.
Gamla planen
Kanal TX RX
1 380,050 410,050
2 380,150 410,150
3 380,225 410,225
4 380,350 410,350
5 380,425 410,425
6 380,525 410,525
7 380,750 410,750
8 381,025 411,025
9 381,175 411,175
10 381,475 411,475
11 381,550 411,550
12 381,650 411,650
13 381,850 411,850
14 381,950 411,950
15 382,450 412,450
16 412,450 412,450
Nya planen
Kanal TX RX
1 379,950 409,950
2 379,900 409,900
3 379,800 409,800
4 379,750 409,750
5 379,625 409,625
6 379,525 409,525
7 378,500 408,500
8 378,775 408,775
9 378,225 408,225
10 378,050 408,050
11 379,175 409,175
12 379,275 409,275
13 379,425 409,425
14 378,900 408,900
15 379,075 409,075
16 409,075 409,075
BASSTATION
Nedan ses bilder på komponenter i S80 basstation.
Mottagare och sändare bestod av rackmonterade moduler tillverkade av Sonab.
Varje modul var kristallstyrd och avsedd för en kanal.
Slutsteg från RadioSystem på 50 eller 100 watt var installerat vid basstation
Basstationsplats
Alla stationsplatser dokumenterades noggrant. All utrustning fanns dokumenterad tillsammans med mätprotokoll.
Fotodokumentation omfattade utsida såväl som indsida och antenner. Även räckviddskarta fanns över de olika stationsplatserna.
Nedan ett exempel från en S80-installation samt antennanläggningen.
MOBIL RADIO
Den mobila utrustningen bestod till en början av Ericsson C605. En mycket kompetent radio som var bland
det bästa som fanns på marknaden vid den tiden. Denna modell kunde faktiskt RPS beställa till sina
fordon ända fram till 2004. Radion var tillgänglig i S70M-systemet som modell C602.
Under 1999 kom efterföljaren i form av Ericsson C55, även kallad Aurora.
Denna modell utvecklades av det danska företaget Niros på uppdrag av Ericsson.
Radion fanns även till S70M-systemet med modellnamnet C52.
BÄRBAR RADIO
Som bärbar utrustning i S80, användes vid starten Ericsson modell P305.
Denna radio kom att finnas till S70M-systemet under modellnamnet P302.
En särskild modell avsedd för krypterad trafik P305-Special provades under kort tid
Krypteringen visade sig inte fungera tillfredsställande och dessa radio återlämnades till Ericsson
I början av 1990-talet hade Ericsson i USA samarbete med General Electric och en ny bärbar radio utvecklades.
Modellen fick beteckningen Ericsson P405 och kom att användas av den svenska polisen.
Radion fanns med modellnamnet P402 i S70M-systemet.
Då Auroran presenterades 1999 fanns också en ny bärbar radio tillgänglig. Den av Niros utvecklade
Ericsson P505, lika robust och flexibel som den mobila Aurora stationen. Radion fanns som P502
i S70M-systemet. De handburna enheterna hade en uteffekt på 1 till 5 W
