Redan under projekteringsstadiet av System-70 kunde man konstatera att detta radiosystem ej uppfyllde alla de krav
som kan ställas på ett effektivt sambandssystem inom storstäderna. Bland annat befanns det vara svårt att erhålla fullgod
radiotäckning i många lägen från bärbara stationer och ofta från mobila enheter i miljö med tät och hög bebyggelse.
Härtill kom kravet på ett större antal radiokanaler, vilket med hänsyn till gällande frekvensplaner skulle framtvinga
en variant av System-70 för storstadsområdena.
I detta läge beslöt Rikspolisstyrelsen 1970 med utgångspunkt från de ökade krav som framkommit på ett modernt
sambandsystem för storstäderna, att satsa på ett helt nytt radiosystem inom annat frekvensband, där erforderligt
antal radiokanaler kunde ställas till polisens förfogande. Med hänsyn till utvecklingen inom det radiotekniska
området valdes 400MHz (UHF - Ultra High Frequncy)
Specificeringen av det nya radiosystemet påbörjades 1971. De operativa kraven på systemet förelåg i början på 1972
och efter remiss till polisdistrikten i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, påbörjades projektering
av systemet.
Med hänsyn till de operativa huvudkrav som framkommit har det nya radiosystemet utformats som ett Personradio-system
d.v.s. varje polisman i yttre tjänst skall vara utrustad med en bärbar radiostation. Denna station kan också användas
som fordonsradio genom en enkel anslutningsanordning (adapter) till batteri, bilantenn etc.
I personradiosystemet kan nära 100%-ig radiotäckning erhållas i de flesta förekommande miljöer, även i utrymmen under jord.
Kommunikation mellan polismän på olika platser kan upprättas lika lätt som mellan en polisman och ledningscentralen.
Nämnda förhållanden liksom den speciella larmfunktion som byggts in i systemet erbjuder större säkerhet för den
enskilde polismannen.

År 1972 beslöt Rikspolisstyrelsen att en prototypanläggning av specificerat personradiosystem skulle installeras i Malmö.
Då system av liknande typ ej tidigare provats fältmässigt beslöts att väsentliga tekniska lösningar/utrustningar
skulle ingå i detta provnät för att ge besked om värde, tillförlitlighet etc inför slutlig utbyggnad i de tre storstäderna.
Personradiosystemet kom att användas många år, endast i Malmö, och fick tjäna som förebild för System 80.

PROVNÄT I MALMÖ

SYSTEMUPPBYGGNAD
Malmö kommun, basstationsnät
I provnätet har installerats en sändarstation (S) och fyra mottagarstationer (M1-M4). Stationerna är bestyckade med
utrustning för vardera två kanaler - K1 resp K2. Varje station, såväl sändare som mottagare, är förbundna med
centralutrustning i ledningscentralens (LC) apparatrum via två par ledningar i televerkets nät - ett par per kanal.
De fyra mottagarna för varje kanal är anslutna till en utrustning för automatiskt mottagarval d.v.s. den mottagare
som för tillfället har bästa mottagningsförhållande inlänkas till centralutrustningen (växel), övriga mottagare
blockeras momentant. Växling mellan mottagare sker utan inverkan på talkvaliten.



Malmö - Sturup flygplats, basstationsnät
I anslutning till flygplatsen (TL-tornet) har installerats en radiostation (R) för relätrafik inom flygplatsområdet.
Stationen har radiokanal K3. Kommunikation med ledningscentralen sker trådlöst på kanal 3 via en speciell styrstation
(S/M) placerad i polishuset och ansluten till ledningscentralen med kabel.

Ledningscentralen
Radiosystemets centrala delar består av:
- dator med kringutrustning
- växel
- selektor
- utrustning för automatiskt mottagarval
Denna utrustning är installerad i apparatrum (2 stativ). I varje manöverbord i radiocentralen finns utrustning för
betjäning av radiosystemet d.v.s.
- anropstablå
- tangentbord
- reservmanöver
- telefon- och bandspelarinval
- statuskärm
Operatörens enkla handgrepp på tangentbordet initierar olika rutiner i datorns program som utför olika kopplings-
funktioner, presentation o.s.v.





TÄCKNINGSOMRÅDEN
Nedan anges de täckningsområden som projekterats för provnätet. De täckningsdiagram som uppmätts vid praktiska
provningar och som skall vara vägledande i polisarbetet presenteras under rubriken HANDHAVANDE

Malmö kommun
Mottagarstationerna har placerats för god täckning ovan jord i de centrala delarna av kommunen. Varje mottagare
täcker i stort en cirkulär area med ca 2 km radie. Detta betyder att man ej kan förvänta sig fullgod mottagar-
täckning i samtliga garage och byggnader med nuvarande bestyckning. I en slutlig utbyggnad är planerat att installera
ytterligare 3-4 mottagarstationer. Sändarstationen har placerats för tillfredsställande täckning även i ett slutskede.

Malmö-Sturup flygplats
Relästationens planerade täckningsområde utgör själva flyplatsen samt en cirkulär area med ca 10 km radie omkring
densamma (SAR-tjänstens ansvarsområde).

NORMALA TRAFIKFALL

Normalt sker radiotrafiken, både mellan bärbar och LC, och bärbar-till-bärbar, via basstationsnätet.

BÄRBAR - LC
För trafik till och från LC används inom Malmö kanalerna 1 och 2, på Sturup kanal 3.

Malmö kommun
Inom Malmö kan vilken som helst av kanalerna 1 eller 2 användas för trafik mellan LC och bärbar.
Anrop från bärbar sker när monofonens knapp LC (eller L för larmanrop) trycks in ett ögonblick.
Därvid sänds en tonkod som identifierar den bärbara. Identiteten presenteras i LC på manöverplatsernas
anropstablåer. Svar från LC avvaktas.
Anrop från LC sker genom att på en manöverplats tangentsats önskad kanal väljs (1 eller 2).
När kanalen kopplats upp - vilket visas på anropstablån - gör man röstanrop.



Malmö-Sturup flygplats
På Sturup kan endast kanal 3 användas. Radiotrafiken åstadkommes i detta fall genom en tvåstegsförbindelse,
via Sturups relästation och styrstationen i polishuset.
Sättet att göra anrop från bärbar respektive LC är emellertid exakt detsamma som vid trafik inom Malmö
på kanal 1 och 2. Tonkoderna från bärbar, respektive manöversystemet i LC, är nämligen så utformade
att relästationen startas automatiskt när anrop sker på kanal 3.





BÄRBAR - BÄRBAR
Normalt utnyttjas relätrafik vid förbindelse mellan bärbara, via basstationsnätet i Malmö respektive
relästationen i Sturup.

Malmö kommun
Inom Malmö kan vilken som helst av kanalerna 1 och 2 användas för relätrafik. Anrop går så till att monofonens
knapp R trycks in ett ögonblick. Då sänds en tonkod som kopplar upp den valda kanalen i relätrafik.
Röstanrop göres sedan till den bärbara man önskar komma i kontakt med.
Inget anrop går in till LC i detta fall, men på manöverplatsernas anropstablåer markeras att relätrafik pågår
på kanal 1 respektive 2.
Nedkoppling av relätrafik sker automatiskt ca 10 sekunder efter det att samtalet mellan bärbara upphört.




Malmö-Sturup flygplats
På Sturup kan relätrafik mellan bärbara endast ske på kanal 3. Förfarandet är i övrigt exakt detsamma som
vid relätrafik inom Malmö.

SPECIELLA TRAFIKFALL

Speciella trafikfall är "korskoppling" av kanaler, och direkttrafik mellan bärbara.

KORSKOPPLING
Malmö kommun
Från LC kan två godtyckliga kanaler korskopplas. Detta innebär att t.ex. trafik mellan LC och bärbara på
kanal 1 kan återutsändas på kanal 2 och vice versa.




Malmö-Sturup flygplats
Om kanal 3 korskopplas med kanal 1 eller 2 åstadkommes förbindelse mellan bärbara i Malmö och bärbara i Sturup.





DIREKTTRAFIK
Kanal 6 används vid direkttrafik mellan bärbara och förekommer inte i basstationsnätet.
Direkttrafik används bara mellan bärbara som är relativt nära varandra (upp till 1 km).
Anropsförfarandet är direkt röstanrop, och monofonens anropsknappar LC, L och R utnyttjas alltså inte.
Genom att räckvidden vid direkttrafik är begränsad kan ofta fler grupper samtidigt utnyttja kanal 6 utan
att störa varandra.

ANROPSSYSTEM

BÄRBAR - LC
Röstanrop tillämpas vid normalanrop från LC, och efter larmtonsändning eller larmanrop från LC.

Riktat anrop från bärbar
Bärbara kan anropa LC endast genom riktat anrop (tonanrop). Tonanropsutrustningen finns inbyggd i monofonen och manövreras
med de tre tryckknapparna LC, R och L. "LC" används för normalanrop och "L" för larmanrop, i båda fallen riktat till LC.
I LC presenteras på manöverplatsernas anropstablåer normalanrop med fast text och larmanrop med blinkande.

Identitet
I den tonkod som sänds vid riktat anrop från bärbara ingår en del som identifierar den anropande (ID-kod). Den delen av
tonkoden är unik för varje bärbar enhet - 2000 olika ID-koder finns. I provnätet är det 3 siffror i ID-koden som vid anrop
från bärbar presenteras på alla lediga manöverplatsers anropstablåer.

Larmanrop från LC
Larmanrop från LC kan endast göras av Vhbfl. Larmanrop bryter all pågående trafik och går ut samtidigt på kanal 1, 2 och 3.
Larmanropet från LC inleds med en speciell larmtonkod - en följd av korta tonstötar. En speciell anordning i monofonen gör att
larmtonkoden hörs där med full styrka, oberoende av volymkontrollens inställning. Anordningen bortkopplas vid inkoppling av
örfon med omkopplaren "Till-Från" under monofonen.
Efter larmanropskoden kan Vhbfl genom röstanrop - fortfarande med full volymstyrka - meddela sig med samtliga bärbara samtidigt
(dock inte med dem som är inställda på kanal 6 - direkttrafikkanalen)





BÄRBAR - BÄRBAR
Anrop vid trafik mellan bärbara vid relätrafik (normalfallet) och vid direkttrafik sker enligt nedan.

Relätrafik
Vid relätrafik (kanal 1, 2 eller 3) sker anrop genom att knappen "R" på monfonen trycks in ett ögonblick. Den tonkod som då
sänds kopplar upp den valda kanalens fasta station i relätrafik. Därefter sker röstanrop till den sökta bärbara.

Direkttrafik
Vid direkttrafik (kanal 6) används enbart röstanrop. Observera att bärbara enheter normalt är inställda på kanal 1 och 2
(i Malmö) respektive kanal 3 (på Sturup). Man måste alltså först överenskomma med motstationen (t.ex. genom anrop på någon
av kanalerna 1, 2 eller 3) om att trafik skall ske på kanal 6.

STATUSTABLÅ

MOTIVATION
I samband med införandet av personradiosystemet har kravet ökat på att kunna presentera status i ledningscentralen för ett
större antal patruller än vad som nu är möjligt - 60st med befintlig manuell statustablå. Varje polisman i tjänst som är
utrustad med en personradiostation identifieras genom stationens tresiffriga ID-kod och skall ges en status. Tidigare har
status åsatts endast fordonsburna patruller. Provnätet för personradio har därför utökats med möjlighet att presentera
patrullstatus via datorutrustningen på en särskild statusskärm i varje manöverbord.

Systemuppbyggnad allmänt
Presentationssystemet för status är uppbyggt kring datorutrustningen med en fristående huvudbildskärm (Infoton) vid Vhbfl bord
samt en slavbildskärm (Philips) inbyggd i varje manöverbord. Inskrivningen och radering av statusinformation sker via det
tangentbord i varje bord som användes för manövrering av personradiosystemet. Patruller som är utrustade med personradio är
automatiskt sammankopplade med statussystemet. Status för patruller med endast System 70 läses in med en särskild rutin.




Informationsinnehåll
Status för varje patrull anges med:
- Patrullens anropssignal (ID) - tre siffror
- Patrullens uppdrag - två siffror
För patruller där flera poliser ingår anges uppdraget i anslutning till gruppchefens anropssignal.
Lediga respektive upptagna patruller presenteras på olika bilder genom en bildväxlingsfunktion. På varje bild kan maximalt
182 enmanspatruller presenteras.

Lediga patruller
Patruller som anmält "i tjänst" via radio - personradio eller System 70 - skrivs in i datorns minne via tangentbordet och
presenteras på bild I.




Upptagna patruller, bild II
När en patrull ges ett uppdrag skriver operatören in den tvåsiffriga uppdragskoden för aktuell anropssignal i datorn och
patrullen flyttas automatiskt över till bild II.

FUNKTIONSBESKRIVNING

Systemet består av följande huvudkomponenter:
- Fast radioutrustning
- Operatörsutrustning
- Centralutrustning och personradioutrustning
Här följer en funktionsbeskrivning av dessa.

FAST RADIOUTRUSTNING
I den fasta radioutrustningen ingår mottagare för kanal 1 och 2 (fyra per kanal), sändare för kanal 1 och 2, samt relästation
(Sturup) med tillhörande styrstation för kanal 3. Till den fasta radioutrustningen kan också räknas tillhörande manöver-
och övervakningssystem.

Mottagare Malmö
Inom Malmö finns fyra skilda mottagarplatser, var och en med separata mottagare för kanal 1 och kanal 2. Varje mottagarplats
har en för mottagarna gemensam antenn med ca 6dB förstärkning, och en fördelningsförstärkare.

Automatiskt mottagarval (diversity)
Mottagarplatserna för kanal 1 och 2 är så placerade att de tillsammans ger LC en god mottagning över Malmö centrala delar av
sändningar från bärbara. Att flera mottagaplatser behövs beror på att bärbara har mycket lägre sändareffekt än de fasta
sändarna (storleksordningen 1W respektive 400W).
För kanal 1 och 2 är respektive "mottagarkvartett" anordnad så, att i varje ögonblick endast den mottagare är inkopplad som ger
den bästa signalen (högsta signal/störförhållandet, S/N). Detta arrangemang kallas automatiskt mottagarval (mottagardiversity).
Varje enskild mottagare är utrustad med en anordning som kontinuerligt mäter S/N och sänder denna information till den centralt
placerade delen av diversityutrustningen. Diversityinformationen överföres på samma trådpar som talsignalerna.

Sändare Malmö
Sändare för kanal 1 och 2 är placerade på en gemensam plats i södra Malmö. Varje sändare består av en strysändare och ett
effektsteg med en uteffekt på 40W. Varje sändare har sin egen antenn, med ca 12dB antennförstärkning. Tar man också hänsyn till
förlusten i antennledningen innebär detta att utstrålad sändareffekt (erp) är ca 400W i antennens huvudriktning.

Styrstation Malmö
Styrstationen i Malmö arbetar i tvåfrekvens simplex med samma frekvenser som bärbara kanal 3. Den används för att man från LC
skall kunna starta relästationen på Sturup och via denna ha förbindelse med bärbara på Sturup. Sändareffekten är ca 8W, och
antennen (riktad mot Sturup) har ca 9dB antennförstärkning.

Relästation Sturup
Relästationen på Sturup är en duplexstation med ca 8W sändareffekt. Stationen är utrustad med en styrenhet, som dels startar
den när starttonkod tas emot från bärbar eller från styrstationen i Malmö, dels stoppar den när bärvåg (sändning) inte tagits
emot under ca 10 sekunder.
Relästationen är utrustad med duplexfilter och har ett för sändare och mottagare gemensamt antennsystem med ca 6dB
antennförstärkning.

Teknisk driftövervakning
Driftövervakning av basstationsnätet i Malmö omfattar för sändare:
- nätspänningsbortfall
- säkringsfel för respektive sändare
- linjefel
och för mottagare:
- nätspänningsbortfall
- säkringsfel för respektive mottagare
- linjefel
Vidare sker kontroll av säkringar i centralstativet. I detta sitter en presentationstablå med lampor som indikerar de olika felfallen.
Ett "sammandrag" av denna tablå finns hos Vhbfl.
Felindikeringarna överförs på de fasta stationernas ordinarie manöverledningar och påverkar inte dessas normala funktion.

Reservkraft
Samtliga fasta radiostationer (sändare och mottagare) arbetar med matningsspänningen + 12V. Denna erhålls på varje särskild
stationsplats från ett 12V stationärt blybatteri som kontinuerligt är inkopplat till en automatisk laddare.
Sändarplatsen är försedd med separat strömförsörjning för de två sändarna, kanal 1 och 2. Relästationen på Sturup drivs
från befintlig (i TL-tornet) strömförsörjning -36V, via en likspänningsomvandlare.
Vid nätspänningsbortfall räcker batterierna till för ca 5 timmars sändning per kanal. Varje mottagarplats kan drivas ca 5 dygn.

Manöverledningar
Varje sändare och mottagare manövreras via förhyrda tvåtrådsledningar. Även för styrstationen används separata ledningar för
sändare och mottagare.


OPERATÖRSPLATSER (inklusive Vhbfl)
Var och en av de sex operatörsplatserna är utrustade med tangentbord och anropstablåer för manöver av personradiosystemet,
statusskärm, mikrofon, lågtalare och S/M-omkopplare (fotpedal).

Tangentbord
Tangentbordet omfattar sexton tangenter anordnade i en kvadrat 4x4. Av tangenterna är 10 siffertangenter 0-9, och en är
skifttangent och de fem övriga har andra tecken. Genom att utnyttja skifttangenten kan man åstadkomma två olika tecken från
var och en av de övriga femton tangenterna. Trettio olika tecken (order) kan alltså sändas från tangentbordet till datorn.




Anropstablå för radio
I anslutning till tangentbordet finns en anropstablå med plats för 32 alfanumeriska tecken, anordnade i en rad.
På denna skärm presenteras vad som händer i personradiosystemet. Skärmens skrivhastighet är 120 tecken/sekund.
Tangentbord och anropstablå används tillsammans, och utnyttjas som inorgan och kontroll för dels personradiosystemet,
dels statussystemet.




Statusskärm
Datorn utnyttjas, som nämnts, utom för den direkta styrningen av personradiosystemet även för ett statussystem som
presenterar patrullers sammansättning och status på bildskärmar (statusskärmar). "Huvudskärmen" är placerad hos Vhbfl,
men till den är också sex slavmonitorer anslutna, så att samtliga sex operatörer har statusskärm, alla med samma innehåll.
En statusskärm har plats för 24 rader á 80 alfanumeriska tecken och skriver 960 tecken/sekund.
Statussystemet är integrerat med personradiosystemet, men kan också samtidigt utnyttjas helt oberoende av detta för att
presentera patrullstatus i System-70.
Statussystemet lagrar två "bilder", en för lediga enheter, och en för enheter med uppdrag. Varje operatör har möjlighet att
välja vilken av de två bilderna som ska presenteras på statusskärmarna. En bildväxling tar ca 2 sekunder.

Mikrofon, lågtalare, omkopplare för sändning/mottagning (S/M)
Personradiosystemets mikrofon/lågtalare är desamma som används i System-70. Inkoppling av rätt system sker automatiskt när
operatören gör eller besvarar anrop. S/M-omkopplingen i personradiosystemet sker med en pedal, samma som i System-70.

Operativ driftövervakning
Utom den tekniska driftövervakningen av radiosystemet har speciellt Vhbfl en del övervaknings- och kontrollmöjligheter.
Vhbfl kan bl a ställa systemets klocka som presenterar aktuell tid (timmar, minuter) till höger på anropstablåerna.
Vhbfl kan också ta kanaler i eller ur drift och har möjlighet till medhörning av pågående såväl relätrafik som trafik
mellan operatör och bärbar. En kanal som kopplats upp för relätrafik (genom R-anrop från en bärbar) kan Vhbfl koppla ner.
Hos alla operatörer som inte är upptagna i trafik visas till vänster på anropstablån radiokanalernas "status".
En kanal som är i drift men ledig presenteras med kanalnumret. Blir kanalen upptagen visas istället en asterisk (*) på
motsvarande ställe. En kanal som är uppkopplad i relätrafik markeras på anropstablån med ett R.
På övervakningspanelen hos Vhbfl indikeras vilken mottagare resp sändare som är i funktion i ett visst ögonblick.
Beträffande mottagarna betyder detta att man kan få en grov uppfattning om inom vilket område en patrull kan befinna sig
genom att notera vilken mottagare som valts in genom det automatiska mottagarvalet.
Vidare anges på panelen "Internfel" resp "Datorfel" i apparatrum, vilket är en signal för Vhbfl om övergång till
reservmanöversystemet.

Översiktligt handhavande
Vid anrop till LC byts på anropstablån hos samtliga lediga operatörer "kanalstatus" mot texten ANR följt av kanalnumret,
t ex ANR 123-01 2.
Anrop besvaras genom att en operatör trycker på HIT-tangenten. Han kopplas då in på kanalen och kan omedelbart
påbörja samtalet. När en operatör besvarar ett anrop "fryses" anropstablåns klocka, som alltså under pågående samtal visar
den tid då anropet besvarades.
Larmanrop till LC hanteras på samma sätt som vanliga anrop, med den skillnaden att texten före identitetskoden på
anropstablån blir LARM och att hela texten blinkar tills anropet besvarats, samtidigt som en larmsignal hörs i den
speciella larmhögtalaren.
Anrop från LC sker genom att på tangentbordet önskat kanalnummer trycks in, t ex 3. På anropstablån byts kanalstatus
mot texten LC3, kanalen kopplas till operatörsplatsen och texten kompletteras till LC 3-. Är den valda kanalen upptagen
blir istället texten LC 3*.
Avslutning av samtal sker alltid genom att operatören trycker på slutknappen.
Larmanrop från LC kan endast Vhbfl göra. Sådant larmanrop går ut över alla kanaler (1, 2 och 3) och bryter pågående trafik
Texten på samtliga anropstablåer blir LC LARM. Texten blinkar under några sekunder, medan den speciella larmkoden sänds
över samtliga kanaler. Texten står sedan kvar på anropstablåerna tills Vhbfl avslutar samtalet. Under samtalet har endast
Vhbfl kontroll över systemet.
Statustablån presenterar enheter i tjänst med det tresiffriga ID-numret och en tvåsiffrig statuskod. Status visar typ av
uppdrag (kod 01-89) respektive disponibel för uppdrag (kod 99). Enheterna presenteras gruppvis/patrullvis med
gruppchefen först.
Statustablåns innehåll kan ändras från operatörernas tangentbord, både i fråga om ID och statuskod. Likaså kan
grupper/patruller bildas och upplösas.
Vid anrop från bärbar i personradiosystemet presenteras ju ID och aktuell status på anropstablån, och status kan då vid
behov direkt ändras av operatören (och läggs automatiskt in på statusskärmen). När statusskärmen används för att lagra
uppgifter om enheter i System-70 måste däremot operatören alltid lägga in ID-numret manuellt.


CENTRALUTRUSTNING
Dator med kringutrustning
Datorn är en PDP-11/05 (Digital Equipment) med 8k kärnminne och 16-bitars ordlängd. Via särskilda anpassningsenheter
(interface) kommunicerar datorn med manöverplatsernas anropstablåer och tangentbord, med statusskärmarna,
med växeln där förbindelsen mellan operatörer och radiokanal kopplas upp, samt med den s k selektorn.
Selektorn innehåller utrustning för sändning och mottagning av tonkoder till och från fasta och bärbara radiostationer.

Växel
Växeln är en s k kodväljare. Till den är ansluten mikrofon/lågtalare för de sex operatörsplatserna och linjerna till det
fasta radionätets sändare och mottagare för kanal 1 och 2, samt styrstation kanal 3. I växeln sker också kopplingarna för
relätrafik, korskopplade kanaler och medhörning.

Automatiskt mottagarval
Kanalerna 1 och 2 har som nämnts vardera fyra mottagarplatser placerade så, att de tillsammans täcker Malmö centrala delar
vid sändning från bärbar. Information om mottagarkvalitén vid de olika mottagarplatserna överförs kontinuerligt till
centralutrustningen. I denna väljs den bästa av mottagarna, vars signal automatiskt kopplas vidare till växeln.
Systemet för automatiskt mottagarval (diversitysystemet) arbetar mycket snabbt: växling av mottagarplats sker på några
10-tal millisekunder. I centralstativet indikeras med lampor vilken mottagare som i ett givet ögonblick är inkopplad.
Från centralsystemet kan vilken som helst av mottagarna kopplas ur. Detta kan t ex utnyttjas om kraftiga radiostörningar
på en kanal uppträder på en viss mottagarplats.

Reservmanöver
Om ett allvarligare funktionsfel på centralutrustningen skulle uppstå kan ett reservmanöversystem kopplas in. I det fallet
kommer de tre kanalerna att hela tiden ligga inkopplade på vars sin manöverplats (kanal 1 till manöverplats 1 etc)
Radiotrafik kan ske på samtliga kanaler, men genomgående med öppen trafik. Funktioner som identifiering, larmanrop till
och från LC osv är bortkopplade när reservmanöversystemet används.

Datorprogram
Datorprogrammet, som kontrollerar personradiosystemet och statustablå, är uppbyggt av ett trettiotal programsegment
(subrutiner) som hanterar de olika uppgifterna. Exempel på sådana subrutiner är: avläsning av operatörers tangentbord,
omkodning av ID-nummer, uppställning av koppel i växeln, utskrift på statuskärmarna.
Programmet utnyttjar datorns s k avbrottssystem. Detta innebär bl a att de olika skeendena i systemet ges olika prioritet
- så kan t ex en subrutin för tidsövervakning avbryta pågående utskrift på en anropstablå. Genom att datorn arbetar så
snabbt märks inte detta för användarna, som tycker sig finna att datorn gör "allt på en gång".


PERSONRADIOUTRUSTNING
PU med monofon
Den bärbara radioutrustningen består av en radioenhet, PU-38, sammanbyggd med batteriet (en NiCd-ackumulator),
samt en separat manöverenhet.
Radioenheten är uppbyggd av moduler i s k tjockfilmsteknik. Sändareffekten är 1W och det laddningsbara batteriets
450 mAh räcker till för 8 timmars drift (10% sändning). Antalet kanaler är 6 (varav 4 används i provnätet).
Sändaren är så utformad att de olika kanalernas sändarfrekvenser kan ligga så mycket som 30MHz från varandra.
Detta gör det möjligt att i systemet arbeta både med relätrafik (semiduplex) och direkttrafik (simplex).
Tonmottagare för larmkoden ingår i radioenheten.
Manöverorgan på radioenheten är till/från kombinerad med volymkontroll, samt kanalväljare.
Manöverdelen till den bärbara radiostationen innehåller:
- Kombinerad mikrofon/högtalare
- Sändartangent
- Tongivare för identifiering, vanligt anrop eller larmanrop till LC och start av relästation
- Omkopplare för urkoppling av högtalarfunktionen
- Uttag för örfon
Stationens antenn är av s k helixtyp och ihopbyggd med manöverdelen.
Tongivaren manövreras med de tre knapparna LC, R och L i manöverenhetens nedre del. Mellan knapparna R och L finns en
röd lysdiod som lyser vid sändning och som samtidigt indikerar batteriets laddningstillstånd.

Laddningsaggregat
Laddningsaggregat CU-D består av en strömgenerator som ger en konstant ström oavsett ackumulatorns laddningstillstånd
och normala variationer i nätspänningen.
Då ackumulatorn ställs i laddningsaggregatet startas en tidskrets och en röd lampa tänds vid laddningsplatsen.
Då ca 7 timmar har förflutit avbryts laddningen automatiskt. Den röda lampan slocknar och en grön lampa tänds indikerande
att laddningen är fullbordad. Ackumulatorn fortsätter härefter att laddas med en ström tillräcklig för att kompensera
ackumulatorns självurladdning.
Om ackumulatorn tas ur aggregatet innan tiden gått ut återställs tidskretsen automatiskt efter ca 10 sekunder.

Anslutningsdon/adapter i fordon
När en bärbar används i bil kan man stoppa in manöverdelen i en särskild kassett. I kassetten finns (utom anslutningskontakter
för bl a manöverenhetens antenn) förstärkare för bilens högtalare och ett laddningsaggregat som automatiskt startar när manöver-
delen stoppas in. En röd lysdiod tänds då och indikerar att laddning pågår.
Med manöverdelen i kassetten kopplas bilens takantenn till den bärbara, och manöverdelens monofon ersätts av bilens mikrofon
och högtalare. Laddningsaggregatet laddar upp den bärbaras batteri.
Med manöverenheten i kassetten får den bärbara väsentligt ökad räckvidd genom att bilens takantenn då utnyttjas.

Kassett med laddningsaggregat i fordon
En enklare kassett, avsedd enbart för laddning av den bärbaras batteri, finns också. För laddning sätts radioenheten in i kassetten.
En röd lysdiod tänds då och indikerar att laddning pågår.

Speciella tillbehör
I provnätet används huvudsakligen handmikrotelefon i anslutning till adapter i fordon. Hållaren för handmikrotelefonen är utrustad
med en omkopplare för in- och urkoppling av fordonets högtalare.
Till personradioutrustningen medföljer örfon att användas i bullrig miljö eller vid dolt bärande av utrustningen.

Handhavandebeskrivning för ordinarie radiosystem

UPPSTARTNING AV KANALER

Start av systemet eller att ta någon kanal ur drift kan endast göras av Vhbfl, som då skriver Shift/Kanal.
På anropstablån skrivs KANAL1=. Om kanal 1 ska vara i drift svarar Vhbfl genom att skriva 1. Om kanalen ska vara ur drift
skriver Vhbfl 0. På anropstablån skrivs I respektive U efter likhetstecknet. Därefter skrivs nästa kanalnummer och Vhbfl
svarar 1 för I och 0 för Ur drift, o.s.v.
Ex. KANAL 1=I KANAL 2=U KANAL 3=I
Vhbfl avslutar genom att skriva Slut. Efter Slut skrivs nya kanalstatus på alla lediga anropstablåer.
Ex. Om alla kanaler är i drift skrivs 1 2 3
Om kanal 2 är ur drift skrivs 1 3
Försök att ta kanal ur drift när den är uppkopplad resulterar i att kanalen tas ur drift när samtalet avslutats
(viktigt om Vhbfl råkar skriva fel).

Markeringar på anropstablå

UPPTAGEN KANAL
Upptagen kanal markeras på alla lediga anropstablåer med * vid normal- och larmanrop.
Ex. 1 * 3
Vid reläanrop skrivs R för upptagen kanal.
Ex. 1 R 3

UPPKOPPLAD KANAL
Uppkopplad kanal markeras på den uppkopplade anropstablån med –
Ex. LC 3 –

FELSKRIVNING
Om OP trycker ner en tangent med en funktion som i ett sammanhang ej går att utföra (t ex försöker koppla upp obefintlig
kanal skriver Hit i en korskoppling) skrivs ett ? på anropstablån. OP kan därefter ge ny order.
Frågetecknet försvinner vid tidsväxling eller när ny manöver görs.

ANROP TILL LEDNINGSCENTRALEN
Normalanrop
På alla lediga anropstablåer skrivs ANR, anropande stations nummer, status och kanalnummer.
Ex. ANR 123-07 1
Den OP som först trycker Hit får samtalet uppkopplat till sig. Detta markeras med – efter kanalnumret.
Ex. ANR 123-07 1 -
Samtidigt försvinner texten på alla lediga anropstablåer och kanalstatus skrivs istället, eller om anrop finns på annan
kanal så skrivs detta på anropstablån enligt ovan.
Om ANR ej tagits av OP inom 5 sekunder från det att anropet skrevs första gången på en ledig anropstablå ges en kort
uppmärksamhetston i larmhögtalaren.

Larmanrop
På alla lediga anropstablåer skrivs LARM, anropsnummer, status och kanalnummer. Texten börjar blinka på alla
anropstablåer och en intermittent larmton hörs i högtalaren.
Ex. LARM 123-07 1
Anropet besvaras på samma sätt som ett normalanrop, varvid larmton upphör och texten slutar blinka.

ANROP FRÅN LC
Normalanrop
Normalanrop sker genom att önskad kanalsiffra trycks ner. På anropstablån skrivs t ex LC 1.
När samtalet är uppkopplat markeras detta med –
Ex. LC 1 -
Om kanalen är upptagen markeras detta med * efter kanalnumret
Ex. LC 1 *
Vid normalanrop från LC gör OP röstanrop till en station. Anropad patrull svara genom att trycka på tangenten LC.
OP får då in anropsnummer och status på anropstablån. Möjligheten att ta emot ett anrop, när kanalen är uppkopplad
till OP, upphör sedan flrsta giltiga normalanrop mottagits eller när OP går in i rutinen BYT STATUS.
Skulle OP välja en obefintlig kanal skrivs ett ?. OP väljer antingen ny kanal, enligt ovan, eller avslutar påbörjad
uppkoppling genom att trycka på Slut enligt NEDKOPPLING/Vid manöverplats.

Larmanrop
Larmanrop kan endast utföras av Vhbfl. Larmanrop initieras genom att tangenten Shift/Larm trycks ner.
Texten försvinner på samtliga anropstablåer och ersätts av LC LARM, som blinkar. En intermittent larmton med en
varaktighet av 3-8 sekunder sänds ut parallellt med eventuellt pågående trafik på samtliga kanaler.
Därefter bryts alla pågående samtal och samtliga kanaler kopplas till Vhbfl.
När samtalet är uppkopplat och larmtonen upphört markeras detta med – på Vhbfls anropstablå och genom att texten
slutar blinka.
Ex. LC LARM –
På övriga anropstablåer kvarstår LC LARM, men texten slutar blinka.

Korskoppling av kanaler
Vid alla normalanrop kan uppkopplat samtal korsas med annan kanal genom att kanalsiffran skrivs.
Ex. ANR 123-09 2-3-
OP ligger kvar i medhörning och kan gå in i samtalet när som helst.

Reläanrop

Reläanrop tas emot och kopplas upp automatiskt. Upptagetmarkering sker genom att kanalstatus ändras till R för
aktuell kanal på alla lediga anropstablåer.

Medhörning

Medhörning erhålles genom att Shift/önskat-kanalnummer trycks in. På anropstablån skrivs HÖR och kanalnummer.
Ex. HÖR 2-
Vid relätrafik kan OP gå in i samtalet genom att trycka ner fotpedalen.
Medhörning på en given kanal kopplas bort och kanalstatus eller nyinkommet anrop kommer upp på anropstablån
om pågående relätrafik på kanalen avslutas.
Nedkoppling av relätrafik fördröjs dock, när OP går in och talar på medhörd kanal.

Telefonkoppling

Sammankoppling av radio och telefonsamtal görs genom att tangenten TFN trycks in.

Talregistrering

Inspelning av pågående trafik görs genom att tangenten REG APP trycks in.

Nedkoppling

VID MANÖVERPLATS
Uppkoppling till manöverplats (trafik, medhörning, statusändring etc) bryts när Slut trycks ner.
Texten försvinner och ersätts av kanalstatus eller nyinkommet anrop.

VID MEDHÖRNING
Om OP ligger i medhörning har han möjlighet att manuellt bryta pågående relätrafik genom att trycka ner
Shift/Slut på kanal 1 och 2.
På kanal 3, som inte kan brytas från LC, svarar processorn med ?

VID RELÄTRAFIK
Relätrafik övervakas av datorn. När bärvåg varit frånvarande en viss tid, ca 8 sekunder på kanal 1 och 2
och ca 10 sekunder på kanal 3, sker automatisk nedkoppling.

Tidsangivelse

Verklig tid i tim, min visas längst till höger på alla lediga anropstablåer.
Ex. 1 2 3 13,15
Vid start av processorn står klockan på 00,00 och startar först när den ställs av Vhbfl.

Klockan kan ställas av Vhbfl genom att trycka på Shift/Klocka. På anropstablån skrivs NY TID>
och Vhbfl skriver den nya tiden. Efter sista minutsiffran trycker Vhbfl på Shift/Klocka och den nya
tiden skrivs på alla lediga tablåer.
Ex. Ny TID> 13,34
Om Vhbfl skriver tecken som inte är en siffra skrivs på tablån NY TID> ? och Vhbfl får börja om och skriva ny tid.

Klockan stoppas på anropastablån när OP tar emot/gör ett anrop. Klockan startar igen och visar på nytt
verklig tid när samtalet avslutas.

Strömavbrott

Vid strömavbrott till processorn (detta innebär att nätspänningen sjunker under 190V) inleds en s k
power-failure-rutin som ”räddar” innehållet i vissa betydelsefulla register i processorn.
När strömmen kommer tillbaka skrivs STRÖMAVBROTT på Vhbfls anropstablå. Vhbfl startar om genom att trycka
ner Slut.
Statuskärmens bild 1 och 2 har sparats och finns åter tillgängliga. Klockan visar tiden när strömavbrottet
skedde och måste startas som vid vanlig start.

HANDHAVANDBESKRIVNING FÖR STATUSSKÄRM

STATUSSKÄRM

START
För start vrids Till/Från, Ljus medurs. Ställ in Ljus och kontrast.
Växling av bild på statusskärmen sker genom att OP trycker på Bild Vx. Den nya bilden står kvar en viss
tid innan ny bildväxling kan utföras.
Bild 1 visar lediga patruller
Bild 2 visar upptagna patruller

Inskrivning av statusinformation

PATRULLER MED PERSONRADIO
Första gången mobil stations anropsnumemr och stauts komemr upp på anropstablån har han ”ur tjänst”-status (00)
Om polisman med personradio skall ingå som förste man i en patrull ges han ett status enligt
FÖRÄNDRING AV STATUSINFORMATION, och presenteras på statusskärmen som gruppchef.
Patrullen kan utökas med ytterligare ”ur tjänst”-statusmedlemmar. Genom att trycka Shift/Påfyll skrivs på
anropstablån ANR NR>. Därefter kan OP skriva den nya medlemmens nummer.
Efter sista siffran kommer den gamla bilden upp på anropstablån med anropsnummer och status.
Ex. LC 123-07 244-07 1-
Båda anropsnumren flyttas omedelbart till statusskärmen. Ca 180 status ryms på skärmen.
Om ytterligare medlemmar skall ingå i samma patrull skriver OP Shift/Påfyll och fortsätter att utöka
patrullen enligt ovan. Om station med ”ur tjänst”-status skall in som ny medlem i patrull skriver OP, utan att
ändra status, Shift/Påfyll, och någons anropsnummer från patrullen där han skall ingå.
Förutsättningen för att kunna placera två personradiostationer i samma patrull är att någon har ett
närvarande-status och den andra ur tjänst. Om försök görs att lägga två stationer med status 00 skrivs ? efter
sista status. I fallet med två ur-tjänst-status måste den blivande gruppchefen ges ett status.
Då båda redan har status måste den som ska fyllas på i gruppen först tas ur tjänst. OBS! Vid statusändring av
gruppchef tas hela gruppen ur tjänst enligt FÖRÄNDRING AV STATUSINFORMATION.
Om ledig eller upptagen bild skulle vara full och försök görs att lägga in ytterligare nummer skrivs ”?” på anropstablån.

PATRULLER MED SYSTEM 70
Inskrivning av statusinformation görs på samma sätt som för Patruller med personradio, utom att OP själv måste
skriva in anropsnumret enligt ovan.

FÖRÄNDRING AV STATUSINFORMATION

PATRULLER MED PERSONRADIO
Genom att trycka på knappen Byt S kommer OP in i ändringsrutinen. Om denna är upptagen vid annan OP-plats
skrivs BYT STATUS * och OP står i vänteläge tills rutinen blir ledig. Endast en OP i taget kan utföra ändring av status.
Vid anrop från mobil station finns anropsnummer och status på anropstablån. När en OP trycker på Byt S ersätts
texten med STATUS >.
> markerar att OP skall skriva in något från knappsatsen.
OP kan nu skriva in en tvåsiffrig status. När detta är skrivet kommer den gamla texten tillbaka men med ny status.
Om OP skriver fel kan han åter skriva Byt S och fortsätta enligt ovan.
Vid statusändring då inget anropsnummer finns på anropstablån skrivs ANR NR >. OP skriver in ett tresiffrigt anropsnummer.
Ex. ANR NR > 234
Efter det att tredje siffran skrivits in letar processorn i Ledig/Upptaget-registren efter aktuell status och skriver
ut detta tillsammans med anropsnummer och eventuell text. Om anropsnumret är ”ur tjänst” skrivs status = 00
Ex. 234-07 eller LC 234-07 1-
Önskar OP ändra detta status skriver han Byt S och fortsätter enligt ovan.
Införandet av ny status på någon i en patrull ger alla patrullmedlemmar denna nya status.
Införandet av ur-tjänst-status (00) på gruppchef tar hela gruppen ur tjänst. Införandet av ur-tjänst-status på vanlig
medlem i gruppen tar dock bara denna medlem ur tjänst och övriga gruppmedlemmar står kvar med sitt gamla status.
Ändringsrutinen låser bildväxling för övriga OP men ändrande OP kan växla bild utan tidsfördröjning.
Om OP komiit in i Byt-Status- eller Påfyll-rutinen och vill avsluta utan att utföra någon ändring trycker han på Slut
och får tillbaka den ursprungliga bilden med ett frågetecken.

PATRULL MED SYSTEM 70
Förändring av statusinformation görs på samma sätt som för patruller med personradio.

HANDHAVANDEBESKRIVNING FÖR RESERVRADIOSYSTEM

Omkoppling av kanaler

DRIFTAVBROTT ORDINARIE SYSTEM
Om processorn eller växeln av någon anledning slutar fungera (utom för strömavbrott) kan trafiken på radionätet
upprätthållas med ett manuellt resservradiosystem.

START AV RESERVRADIOSYSTEM FRÅN MANÖVERBORD
Start av reservradiosystemet från manöverbord kan endast göras av Vhbfl, som då trycker in tangenten RES.
Att reservradiosystemet är inkopplat markeras då på alla manöverbord genom att RES tänds.

START AV RESERVRADIOSYSTEM FRÅN CENTRALSTATIV
En eller flera kanaler kan kopplas över till reservradiosystemet med omkopplaren RES K1, K2 och K3 mitt på
panelen i centralstativet. Att reservradiosystemet är inkopplat på en viss kanal markeras då:
På panelen genom att indikeringslampan Res tänds för aktuell kanal.
På manöverbord genom att RES tänds för berörd OP.
Ex. omkopplaren RES K2 ställs i läge till:
Indikeringslampan Res K2 till höger på panelen tänds.
RES tänds på manöverbordet för OP2
Kanal 1 kopplas alltid till OP1, kanal 2 till OP2 och kanal 3 till OP3

ÅTERGÅNG TILL ORDINARIE SYSTEM
Vhbfl släpper upp tangent RES eller omkopplarna RES på panelen i centralstativet ställs i läge från.

Anrop till ledningscentralen (LC)

Vid anrop tänds MIK, om tangenten är uppe, på manöverbordet för den OP som har aktuell kanal uppkopplad.
Om tangenten är intryckt lyser den och anropet hörs i lågtalaren.
Tryck in tangenten MIK, om den inte redan är intryckt, och besvara anropet.
Håll sändningspedalen intryckt när ni talar, släpp upp den när ni lyssnar.

Anrop från LC

OP1 anropar alltid på kanal 1, OP2 på kanal 2 och OP3 på kanal 3.
Tryck in tangenten MIK, om den inte redan är intryckt. Tryck in sändningspedalen och anropa önskad station.
Håll pedalen intryckt när ni talar, släpp upp den när ni lyssnar.

Indikeringspanel Vhbfl

Indikeringslamporna längst upp till vänster visar starkaste signal (d v s inkopplad mottagare, M1-M4) på
kanal 1 (K1) och kanal2 (K2), om tryckknapparna på kretskorten trycks in.
Motsvarande indikeringslampor finns på kretskorten och fungerar när tryckknapparna inte är intryckta.
Indikeringslamporna mitt på panelen visar när sändning pågår på kanal 1-3
Linjefel – indikerar kontrollysning i centralstativ.
Nätfel – indikerar att nätenhet NU inte fungerar för någon av mottagarna.
Säkringsfel – indikerar att en säkring är trasig för någon av mottagarna RU.
Internfel – indikerar fel i centralstativet
Datorfel – indikerar att reservradiosystemet startats
Test – när knappen trycks in tänds alla lampor på panelen för funktionskontroll

PANEL FÖR OMKOPPLING I CENTRALSTATIV

NÄT2, M1-M4 – indikerar att nätenhet NU inte fungerar för mottagare M1-M4
SÄKR 1, M1-M4 – indikerar att säkring är trasig för mottagare M1-M4 för kanal 1
SÄKR 2, M1-M4 – indikerar att säkring är trasig för mottagare M1-M4 för kanal 2
INTERNFEL – indikerar att säkring för resp spänning längst ned i stativet är trasig.
Res K1, Res K2, Res K3 – indikerar att reservradiosystemet är inkopplat för resp kanal.
RES K1, K2, K3 – omkopplare för inkoppling av reservradiosystem på resp kanal.
Mott 1-4, K1, K2 – tangenter för inkoppling av kontrollyssning för mottagare 1-4 för kanal 1 och 2.
Kontroll, Högt – Till/Från-volym för kontrollhögtalare i stativet.
Ink OP platser – Tryckknappar som skall tryckas in vid inläsning av program. Då bryts spänningen
från processorn så att System-70 inte bryts oavsiktligt.
LT = Lamptest – när knappen trycks in tänds alla lampor på panelen för funktionskontroll.
Larmåterst – Tryckknapp som skall tryckas in för att återställa indikeringslamporna M1-M4.

HANDHAVANDEBESKRIVNING FÖR PERSONRADIOUTRUSTNING

Allmänna anvisningar

Tänk på att:
- Radiokanal kan avlyssnas av utomstående.
- Tala mitt i monofonen med ca 10 cm avstånd från munnen.
- Kontrollera att batterispänningsindikatorn tänds när sändningstangenten trycks in. Tänds den
inte behöver ackumulatorn laddas.
- Ladda eller byt ackumulatorn efter ca 8-10 timmars användning.
- Om stationen har flera kanaler måste kanal och passningstid vara avtalade.
- Handskas varsamt med stationen. Skydda den mot stark solvärme och väta.
- Alltid ha stationen avstängd när det är möjligt.
- Ladda ackumulatorn när stationen inte används.
- Kontrollera ackumulatorns kondition innan den används.

Start av stationen

1. Vrid Volymratten medurs. Den har fem volymlägen, välj det läge som ger bästa hörbarhet.
2. Ställ in Kanalratten. Inställd kanal markeras av den röda punkten. Ratten kan låsas med en tapp,
i hålet mellan kanten och ratten, om en viss kanal skall användas.

Sändning av anrop

ANROP TILL LEDNINGSCENTRALEN
1. Om samtal pågår på inställd kanal – hörs i monfonen – byt kanal eller vänta till samtalet är slut.
2. Tryck in tangenten LC ca två sekunder och vänta på svar från LC. Håll sändningstangenten intryckt
när ni talar, släpp ut den när ni lyssnar
3. Avsluta samtalet med ”slut kom” och släpp ut Sändningstangenten.
4. Ställ in den kanal som ni önskar bevaka efter avslutat samtal.

LARMANROP TILL LC
1. Om samtal pågår på inställd kanal – hörs i monfonen – byt kanal eller vänta till samtalet är slut.
2. Tryck in tangenten L. Vänta minst 0,9 sekunder. Tryck åter på L inom 5 sekunder. Om larmanropet mottagits
korrekt i LC hörs en kort ton med full volym i monfonen. Håll Sändningstangenten intryckt när ni talar,
släpp ut den när ni lyssnar.
3. Avsluta samtalet med ”slut kom” och släpp ut Sändningstangenten.
4. Ställ in den kanal som ni önskar bevaka efter avslutat samtal.

ANROP TILL ANNAN BÄRBAR STATION
1. Ställ in kanal 6, om samtal pågår – hörs i monofonen – vänta till samtalet är slut.
2. Tryck in tangenten och anropa önskad station. Håll sändningstangenten intryckt när ni talar,
släpp ut den när ni lyssnar.
3. Avsluta samtalet med ”klart slut” och släpp ut Sändningstangenten.
4. Ställ in den kanal som ni önskar bevaka efter avslutat samtal.

ANROP TILL ANNAN BÄRBAR STATION VIA RELÄ
1. Om samtal pågår på inställd kanal – hörs i monfonen – byt kanal eller vänta till samtalet är slut.
2. Tryck in tangenten RE. Vänta minst 0,9 sekunder. Tryck åter på RE inom 5 sekunder. Tryck in
Sändningstangenten och anropa önskad station. Håll tangenten intryckt när ni talar, släpp ut den när ni lyssnar.
3. Avsluta samtalet med ”klart slut” och släpp ut Sändningstangenten.
4. Ställ in den kanal som ni önskar bevaka efter avslutat samtal.

Mottagning av anrop

NORMALT ANROP
1. Tryck in Sändningstangenten och besvara anropet. Håll tangenten intryckt när ni talar, släpp ut den
när ni lyssnar.
2. Ställ in kanal enligt 4 ovan.

LARMANROP FRÅN LC
1. En lystringssignal bestående av en serie tonstötar hörs i monofonen. Signalen hörs med full styrka
oberoende av hur Volymratten är inställd.
2. Invänta meddelande utan att svara.

Anslutning av örfon

På manöverenhetens undersida finns ett uttag för anslutning av örfon. Om ostörd lyssning önskas kan
monofonens högtalarfunktion kopplas ur genom att omkopplaren på manöverenhetens undersida ställs i det
vänstra läget. Monofonen kan fortfarande användas som mikrofon.

Laddning

1. Anslut laddningsaggregatet till elnätet och starta aggregatet – Lampan i strömbrytaren och lamporna
i tangenterna framför varje laddningsfack tänds.
2. Se till att stationen är avstängd (stationen kan användas när den står på laddning, men då ökar
laddningstiden). Knäpp loss underdelen av väskan och ställ stationen i ett laddningsfack (även en
losstagen ackumulator kan placeras i facket) – Den gröna lampan är släckt så länge laddning pågår.
3. Laddning skall pågå i minst 15 timmar med normalladdningsaggregat och minst 7 timmar med
snabbladdningsaggregat. Därefter sker underhållsladdning.
4. Kontrollera ackumulatorns kondition efter laddning och minst varannan vecka, genom att trycka
in den gröna lampan framför laddningsfacket – Den gula lampan ska då lysa minst 10 sekunder för en
godtagbar ackumulator. 5. Om en radiostation används oregelbundet, skall dess ackumulator konditioneras genom t ex växelvis
laddning i 2 dygn och självurladdning i 5 dygn med stationen avstängd. Detsamma gäller för reservackumulatorer.

UTTAGNING AV ACKUMULATOR

1. Tryck med fingertopparna på upphöjningarna längst ner på stationens gummiklädda sidor och dra
ut ackumulatorn.
2. Kontrollera att ackumulatorn är ren från smuts och att kontaktstiften inte är oxiderade innan ni trycker
in ackumulatorn igen. 3. Ackumulatorn är symmetrisk och kan inte vändas fel. Varken vid ackumulatorbyte eller placering i
laddningsaggregatet.

Adapter i fordon

ANSLUTNING
I fordonen finns en kassettmonterad adapter. När den bärbara stationens manöverenhet skjuts in i
denna erhålls att:
- Yttre fordonsantenn ansluts till den bärbara stationen
- Handmikrotelefon och högtalare i fordonet ansluts

MANÖVRERING
1. Vrid adapterns Volym medurs till önskat volymläge. Adaptern har en förstärkare för högtalaren i fordonet
som avger högre effekt än den bärbara stationens.
2. Kontroller att lysdioden på adaptern tänds. Den indikerar att den bärbara stationens ackumulator
laddas från fordonets elsystem.
3. Anrop från och till stationen sänds och tas emot på samma sätt som när stationen bärs.
Istället för manöverenheten används emellertid fordonets handmikrotelefon.
4. Koppla ur fordonets högtalare när handmikrotelefonen är lyft med omkopplaren på handmikrotelefonens
hållare om inte medlyssning önskas.

LADDNINGSAGGREGAT I FORDON

I vissa fordon finns enbart laddare för den bärbara stationen. Även laddaren är kassettmonterad och
har nästan samma utseende som adaptern.
Stationsenheten skjuts in i laddaren med undersidan före – En lysdiod på laddaren tänds och indikerar
att den bärbara stationens ackumulator ladda från fordonets elsystem.

VID RELÄTRAFIK

Relästationen kopplar ner samtalet vid längre sändningsuppehåll.

OM FÖRBINDELSEN ÄR DÅLIG

- Uppsök om möjligt en högt och fritt placerad plats. Rör er sakta och stanna där ni får bästa förbindelse.
- Vid relätrafik, kontrollera att för platsen rätt relästation används.
- Platser som i dagsläget kan ge dålig förbindelse är i underjordiska garage

RADIOTÄCKNING

ALLMÄNT
I detta avsnitt beskrivs provnätets täckningsområden efter de preliminära mätningar som utförts
oktober-november 1974.
Täckningsområdena har åskådliggjorts i olika diagram, för olika antennpositioner enligt nedan.
Man måste under den operativa försöksdriften i provnätet beakta, att lokala variationer inom de
beskrivna områdena kan förekomma trots att mätpunkterna valts i ogynnsam miljö.
1. MUP inuti bil (i brösthöjd)
2. MUP utanför bil (”fotpatrull”)
3. Personradiostationen (PU) apterad till fordonsantenn (5/8 med magnetfot på biltak)

MALMÖ KOMMUN - KANAL 1 OCH 2

MUP I BIL
Varje enskild mottagares täckningsområde framgår av bilaga 1-4 (M1-M4).
”Fingrarna” i diagrammen uppkommer genom de variationer i stadstopografin (höga byggnader etc.),
som förekommer mellan den bärbara stationen och respektive mottagarantenn i basstationsnätet.













Bilaga 5 visar totala täckningen, när de fyra mottagarna är inkopplade för automatisk mottagarval
(diversity).






MUP UTANFÖR BIL - FOTPATRULL
Bilaga 6-9 visar täckning för de enskilda mottagarna M1-M4.
Bilaga 10 visar täckning för M1-M4 vid automatiskt mottagarval.
Beträffande ”fingrar” i diagrammen gäller vad noterats ovan.


















MUP I GARAGE - FOTPATRULL
Bilaga 11 visar täckningen för mottagarna M1-M4 med den bärbara i garage såväl under som ovan jord.
Endast ett fåtal mätpunkter per mottagare har kunnat erhållas, varför täckningsdiagrammen
approximerats till en cirkulär area runt varje mottagare.

MALMÖ MED OMGIVNINGAR - KANAL 1 OCH 2

PU MED FORDONSANTENN
Bilaga 12 anger räckviddsgränsen för de fyra mottagarna M1-M4 med automatiskt mottagarval.





Bilaga 13 visar sändarnas räckviddsgränser

MALMÖ-STURUP FLYGPLATS - KANAL 3

MUP UTANFÖR BIL - FOTPATRULL
Bilaga 14 anger relästationens räckviddsgräns i terrängen omkring flygplatsen. Härav framgår
att täckning ej erhålls inom hela SAR-tjänstens ansvarsområde – 10 km radie (cirkel).
Begränsningarna i öster härrör från Romeleåsens sträckning. Vid provningar inom flygplatsområdet
har konstaterats, att fullgod täckning föreligger såväl inuti flygplatsens olika byggnader
(terminal, förvaltningsbyggnad, hangarer etc) som inuti flygplan på plattan runt terminalbyggnaden.






PU MED FORDONSANTENN
Bilaga 15 visar relästationens räckviddsgräns.

Sammanfattning

MALMÖ KOMMUN - KANAL 1 och 2
Provnätet ger med bärbar station och MUP (antenn) i brösthöjd på användaren fullgod täckning inom
hela kommunen undantaget de västligaste delarna av Limhamn (väster Limhamnsvägen-Kalkbrottsgatan).
Se bilaga 5
Med användaren sittande i bil och MUP fortfarande i brösthöjd erhålls fullgod täckning inom de
centrala delarna av kommunen. Se bilaga 10
Inuti byggnader finns i provnätet begränsningar och ”döda” punkter, dock ej i samma utsträckning
som vad gäller garage, bilaga 11.
Med PU ansluten till mobil adapter (typ 1) föreligger fullgod täckning inom hela kommunen och i
stora delar av hela Malmö polisdistrikt, bilaga 12

MALMÖ-STURUP FLYGPLATS - KANAL 3
Med bärbar station föreligger fullgod täckning inom hela flygplatsområdet såväl inuti byggnader
som inuti flygplan. Begränsningar finns inom SAR-tjänstens ansvarsområde – 10 km radie från
flygplatsen – på grund av topografin i öster (Romeleåsen), bilaga 14
Med PU ansluten till mobil adapter (typ1) ökas täckningsområdet, dock ej i ostlig riktning.
Som framgår av bilaga 16 kan samband med ledningscentralen upprätthållas under transport mellan
Sturup och Malmö genom att växla från kanal 3 till 1 eller 2 ca 3 km väster om Svedala (Hyltarp).






MALMÖ KOMMUN - KANAL 6 (SIMPLEX)
Kortdistanstrafik – simplex mellan bärbara kan utväxlas fullgott inom exempelvis byggnader,
handelscentra och längs gator – trafikleder.